Anmälningsplikt vid misstanke om oro

Du som är anmälningsskyldig enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen ska genast anmäla till socialtjänsten om du i din yrkesroll misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa. Att anmäla sin oro för ett barn är ett sätt att ta ansvar för barnet. Som anmälare behöver du inte vara säker på att barnet far illa, det räcker att du misstänker det.

Anmälningsplikt 

Du som är anmälningsskyldig enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen ska genast anmäla till socialtjänsten om du i din yrkesroll misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa. Du är också skyldig att lämna de uppgifter som kan vara av betydelse i socialtjänstens utredning, så kallad uppgiftsskyldighet.

Det är din oro du ska anmäla 

Att anmäla sin oro för ett barn är ett sätt att ta ansvar för barnet. Som anmälare behöver du inte vara säker på att barnet far illa, det räcker att du misstänker det. Det är socialtjänsten som ska utreda barnets situation och bedöma om barnet behöver det skydd eller stöd som de förfogar över.

Hur gör du när du som medarbetare ska göra en orosanmälan?

Orosanmälan ska vara skriftlig och görs antingen via PMO eller via blankett på intranätet (orosanmälan till socialtjänsten enligt 14 kap 1 § socialtjänstlagen). Rektorer och elevhälsa gör anmälan via PMO och övriga medarbetare via blanketten på intranätet. Om du anser att ärendet är brådskande kan du först göra en muntlig anmälan direkt till socialtjänsten och därefter bekräfta med en skriftlig anmälan.  

I anmälan beskriver du vilket barn det handlar om, dina iakttagelser och din oro för barnet. Beskriv så konkret och detaljerat som möjligt utan att lägga in egna värderingar eller ge förslag på insatser. Beskriv vad själva oron handlar om exempelvis skolfrånvaro, brist i omsorgen, normbrytande beteenden etc.

Lämna kontaktuppgifter till vårdnadshavare/vårdnadshavarna vars barn oron gäller. Lämna också dina egna kontaktuppgifter så underlättar det för socialtjänsten om de behöver komma i kontakt med dig med eventuella frågor i ärendet. 

Du kan normalt få veta att din anmälan har tagits emot och av vem. Normalt kan du också få reda på om socialtjänsten inleder en utredning, eller om en utredning redan pågår. Om socialtjänsten bedömer att det är bäst för barnet kan de bjuda in dig till ett möte med de som anmälan berör.

Meddela rektor 

Du som anmäler ska meddela ansvarig rektor eller elevhälsochef att en orosanmälan är upprättad. De kan men har ingen skyldighet att i sin tur meddela vårdnadshavare att en orosanmälan är upprättad. Vid misstanke om brott, till exempel att barnet/eleven utsatts för sexuella övergrepp eller våld (inklusive bevittnat våld) ska inte vårdnadshavare eller barnet själv informeras om att en anmälan är gjord.

Om anmälan inte beror på sexuella övergrepp eller våld så kan det vara bra att informera vårdnadshavare och barn över 15 år att en orosanmälan kommer göras eller redan är gjord. Detta för att ni som anmäler kan berätta varför samt att det ökar chansen till att bibehålla en god relation till dem.