Rutin för ledighet för facklig förtroendeman

Denna rutin tydliggör vad som gäller avseende ledighet för facklig förtroendeman i Hjo kommun. Rutinen följer vad som gäller enligt Lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, kollektivavtal om fackliga förtroendemän (AFF76/LAFF76) samt Arbetsdomstolens praxis.

Rutinen är strukturerad utifrån följande fem områden: förutsättningar för att räknas som facklig förtroendeman, rätt till ledighet för facklig förtroendeman, rätt till betald ledighet för facklig förtroendeman, redovisning av facklig tid, arbets- och anställningsvillkor för facklig förtroendeman samt den fackliga organisationens tolkningsföreträde.

  • 1. Förtroendemannen ska vara utsedd av en facklig organisation.
    Detta innebär att förtroendemannen ska ha tillsatts i enlighet med fackliga organisationens stadgar. Förtroendemannen kan utses av såväl central som lokal facklig organisation.

    2. Förtroendemannens uppdrag ska avse en viss arbetsplats.
    I lagen anges att den fackliga förtroendemannen ska företräda arbetstagare på en viss arbetsplats. Med arbetsplats avses i regel lokal drifts eller förvaltningsenhet. Förtroendemannen behöver inte vara anställd på den arbetsplats som omfattar dennes uppdrag.

    3. Förtroendemannens uppdrag ska gälla facklig verksamhet.
    Förtroendemannens uppdrag ska avse facklig verksamhet. Med det menas frågor som rör förhållandet till arbetsgivaren eller andra frågor som hänger samman med facklig verksamhet. Till facklig verksamhet räknas också uppgifter som följer av avtal om exempelvis deltagande i arbetsgrupper eller partsammansatta organ.

    Fackliga studier och centralt fackligt arbete, som har direkt eller indirekt betydelse för det fackliga arbetet på arbetsplatsen, räknas till den fackliga verksamheten.

    Sådana frågor som inte har någon anknytning till förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare är inte facklig verksamhet i lagens mening, till exempel interna fackföreningsangelägenheter, avgiftsfrågor, medlemsvärvning, politisk verksamhet och verksamhet som närmast rör medlemmarnas fritid.

    4. Den fackliga organisationen ska vara bunden av kollektivavtal
    Den fackliga organisationen, som förtroendemannen tillhör, ska vara en organisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal med arbetsgivaren.

    5. Arbetsgivaren ska ha underrättats om det fackliga uppdraget
    Den fackliga organisationen ska skriftligen underrätta personal/verksamhetschefen om förtroendemannens fackliga uppdrag, och så nära som möjligt ange uppdragets art. Arbetstagarorganisationen ska även lämna kopia av underrättelsen till förtroendemannens chef. Innan sådan underrättelse skett har förtroendemannen ingen rätt till ledighet eller andra förmåner. Om uppdraget upphör eller i väsentlig grad ändras ska arbetsgivaren underrättas på samma sätt.
    Underrättelseskyldigheten gäller även för förtroendeman med regionala uppdrag. Underrättelse ska i dessa fall lämnas både till personalchef och förtroendemannens chef.

  • Ledigheten ska vara erforderlig
    Förtroendeman har rätt till den ledighet som är nödvändig för att fullgöra ett visst fackligt uppdrag. Den ledighet som fordras för ett fackligt uppdrag är beroende av uppdragets karaktär. En fackordförandes behov av ledighet är givetvis betydligt större än behovet för ett kontaktombud. Hänsyn ska även tas till förtroendemannens erfarenhet och kunskapsnivå, vilket är av avgörande betydelse vid bedömningen om ledigheten för att gå en viss kurs är erforderlig. 

    Ledigheten ska vara skälig
    Ledigheten får inte ha större omfattning än vad som är skäligt på arbetsplatsen.
    Vad som är skäligt kan inte bedömas generellt utan måste prövas i varje enskilt fall där arbetsgivarens resurser och förutsättningar vägs mot de anställdas berättigade krav på att bedriva facklig verksamhet. Faktorer som har betydelse vid sådan bedömning är arbetsplatsens storlek, arbetsstyrkans sammansättning, personalomsättning, arbetsgivarens möjligheter att ersätta förtroendemannen genom omplacering av annan arbetstagare etc.

    Ledigheten får inte förorsaka betydande hinder för verksamheten
    Ledigheten får inte förläggas så att den förorsakar betydande hinder för verksamheten.
    En avvägning mellan den fackliga organisationens och arbetsgivarens intressen måste därför göras även beträffande hur ledigheten ska förläggas.

    Fortlöpande ledighet
    Behovet av ledighet för fortlöpande facklig verksamhet ska för varje lokal arbetstagarorganisation normalt inte överstiga 4 timmar per medlem och år. Därvid ska medräknas den lokala arbetstagarorganisationens medlemmar anställda i kommunen. Till fortlöpande ledighet räknas uppgifter som direkt rör förhållandet till den egna arbetsgivaren, såsom arbetsplatsombudsträffar, samt förhandlingsförberedelser, förhandlingar och eventuellt deltagande vid rekryteringar till chefstjänster. Dit hör även information till de anställda i frågor som gäller arbetsplatsen och den fackliga organisationens verksamhet detta kallar arbetsgivaren för facklig medlemstid. Den faktiska tid som åtgår då arbetsgivaren kallar till möten som lokal samverkan, verksamhets samverkan och central samverkan eller annan aktivitet som inte uppräknats ovan inräknas den inte i ovan beskrivna tidsram och faller inom facklig arbetsgivartid.  Arbetsgivaren räknar att en förtroendeman per organisation är tillräcklig vid samverkan, vill den fackliga organisationen företrädas av fler får detta tas av medlemstiden. Förberedelsetid inför dessa möten ingår dock inom ramen för den överenskomna fackliga medlemstiden.

    Omfattning
    Omfattningen av den fortlöpande ledigheten, fördelningen av den mellan organisationens förtroendemän samt förläggningen av ledigheten fastställs årligen tillsammans med löneöversynen i överläggning mellan den fackliga organisationen och personalchefen och upptas i eget protokoll. Inför överläggningen redovisar den fackliga organisationen aktuell förteckning över antalet medlemmar vilket utgör underlag vid beräkning av omfattningen av den fortlöpande ledigheten (4 timmar per medlem och år).  De fackliga organisationerna med få medlemmar får ta upp hur många timmar/dagar som är erforderliga och skäliga under året för tex. intdroduktionsutbildningar m.m. Därefter beslutats hur många timmar/dagar som ska beviljas. 

    Efter avslutad överläggning informerar personalchefen respektive verksamhetschef om omfattningen och förläggningen av den fortlöpande ledigheten som förtroendeman vid respektive förvaltning tilldelats.

    Tillfällig ledighet
    Den ledighet förtroendeman behöver för centrala fackliga uppdrag eller för facklig verksamhet vid enstaka oregelbundna tillfällen, till exempel för att delta i en kurs, konferens eller liknande, räknas inte in i den fortlöpande ledigheten. För sådan aktivitet gäller tillfällig ledighet som beviljas av enhetschefen och personalchefen. Enhetschefen beviljar ledigheten och personalchefen om det ska vara med lön eller inte.

    För nytillträdd förtroendeman beviljas möjlighet till grundutbildning. Fortbildning prövas individuellt med hänsyn tagen till utbildningens karaktär, förtroendemannens kunskapsnivå och erfarenhet, arbetsplatsens storlek, antal fackliga företrädare på arbetsplatsen etc.

    Vid extraordinära situationer, som ger ett extra behov av ledighet kan den fackliga tiden tillfälligt utökas efter överenskommelse med personalchefen.

    Den fackliga organisationen ska ansöka om tillfällig ledighet hos förtroendemannens chef snarast och om möjligt senast 14 dagar före ledigheten. I ansökan ska det framgå vad för facklig aktivitet som avses, och kallelse, program eller dylikt ska bifogas.

    Omfattning och förläggning av tillfällig ledighet beslutas från fall till fall av förtroendemannens chef alternativt av förvaltningschef om det rör sig om förvaltningsövergripande uppdrag. Tillfällig ledighet som avser kommunövergripande uppdrag beslutas av personalchefen.

    Vid den årliga överläggningen avseende den fortlöpande ledigheten, mellan arbetstagarorganisation och personalchefen ska även omfattningen, fördelningen och förläggningen av den tillfälliga ledigheten dryftas.

    Den fackliga organisationen har eget ansvar för att medlemstiden används till det man kommit överens om i överläggningarna, avstämning av uttagen tid görs två gånger om året, juni och december. Vid varje möte ska det lämnas in underlag på den fackliga tiden och den ska registeraras varje månad, får ej sparas och lämnas vid senare tillfällen.

  • Betald ledighet
    Ledighet för både fortlöpande och tillfällig facklig verksamhet för förtroendemän kan ges som betald eller obetald ledighet. Betald ledighet ges bara för lokal facklig verksamhet, som avser förhållande på arbetsplatsen och central facklig verksamhet av direkt betydelse för den egna arbetsplatsen. Dit hör kurser i fackliga ämnen, om kursen har direkt betydelse för verksamheten på arbetsplatsen, och centrala förhandlingar i en fråga som uppkommit på arbetsplatsen.

    Rätten till ledighet är således mer omfattande än rätten till betalning för ledigheten. Om en arbetsgivare medger ledighet men inte betalning under ledigheten eller att frågan om betalning ska avgöras senare, bör detta framgå av arbetsgivarens beslut.

    Exempel på ledighet som inte ger rätt till betalning
    Exempel på ledighet som inte omfattas av betalningsregeln är facklig verksamhet som regional ombudsman, centrala fackliga konferenser och kongresser eller andra centrala fackliga aktiviteter som inte har en direkt koppling till arbetsgivarens verksamhet.

    Vid fackliga medlemsmöten som förläggs utanför den ordinarie arbetstiden, med hänsyn till att mötesdeltagarna på grund av sitt arbete annars inte kan komma till mötet, ger inte rätt till betalning.

    Om förtroendemannen på egen hand bedömer att hänsynen till arbetsgivaren motiverar att fackligt arbete utförs utanför den ordinarie arbetstiden, eller att det är lämpligt med resor mellan olika arbetsplatser, ger det inte rätt till betald ledighet.

    Bibehållna anställningsförmåner
    Under betald ledighet får förtroendeman behålla lön, jour- och beredskapsersättning och tillägg för obekväm arbetstid som skulle ha utgetts, om denne istället hade fullgjort sitt vanliga arbete. Vid nattarbete och som förtroendeman ska möjligheten finnas att få ledigt från sitt nattpass så att dygnsvilan uppgår till minst 11 timmar.
     
    Övertid
    Om det beror på arbetsgivaren att facklig verksamhet läggs utanför den ordinarie arbetstiden, ska den tiden jämställas med arbete för arbetsgivarens räkning. Förtroendemannen får därför kompensation med 1/165 av månadslönen, timlön. Detta betalas alltid ut i pengar, aldrig i ledighet. Facklig tid ska inte påverka verksamheten utöver de tider som är inbokade.

    När det gäller lärare skall som ordinarie arbetstid anses tiden mellan kl. 8,00 – 17,00 helgfri måndag – fredag.

    Merkostnader
    Om det beror på arbetsgivaren att fackligt arbete som ger rätt till betald ledighet måste fullgöras på annat ställe än arbetsplatsen, ska arbetsgivaren ersätta merkostnader som uppstår.

    Kostnadsställe för facklig verksamhet
    Kostnader som uppkommer vid fortlöpande ledighet debiteras det centrala fackliga kontot. Omfattningen av den fortlöpande ledigheten fastställs i överläggningar, enligt vad som framgår ovan av sista stycket under Fortlöpande ledighet.
    Kostnader som uppkommer vid tillfällig ledighet som berör förtroendemannens arbetsplats och beviljats av förtroendemannens chef bekostas av arbetsplatsen (LSG) Kostnader som uppkommer vid tillfällig ledighet för förvaltningsövergripande uppdrag bekostats av förvaltningen under förutsättning att verksamhetschefen beviljats ledigheten (VSG) och de kommunövergripande uppdragen debiteras det centrala fackliga kontot under förutsättning att ledigheten har beviljats av personchefen. (CSG)

    Vikarier som uppstår för facklig förtroendeman debiteras av arbetsplatsen.

  • Uppföljning av fortlöpande och tillfällig ledighet
    Uppföljning av fortlöpande – respektive tillfällig ledighet görs två gånger per år. Juni och december. Personalenhetschefen kallar till mötet. Den fackliga uttagna tiden redovisas  och även   hur ledigheten har använts under året. Vid tillfället görs även en avstämning av hur ledigheten, fortlöpande såväl som tillfällig, ska användas under den resterande delen av året.

  • Skydd för den fackliga verksamheten
    En förtroendeman får inte hindras av arbetsgivaren att sköta sitt uppdrag. Förtroendemannen har rätt att disponera lokaler eller annat utrymme som fordras för det fackliga uppdraget. Vid behov ska förtroendemannen även ha tillgång till telefon och annan administrativ utrustning.

    Skydd mot försämringar
    Förtroendeman få inte ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor på grund av sitt uppdrag. Detta betyder bland annat att förtroendeman som får betald ledighet inte bara har rätt att behålla sin lön utan också att följa med i den allmänna löneutvecklingen som kommer övriga arbetstagare till del. Förtroendeman har rätt till oförändrad lön, om denne blir omplacerad för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Även efter avslutat uppdrag är förtroendemannen tillförsäkrad likvärdiga villkor.

    Varsel och förhandlingar
    Om arbetsgivaren tänker förändra förtroendemannens arbetsförhållanden eller arbetsvillkor, måste arbetsgivaren i förväg varsla den fackliga organisationen. Organisationen har därefter rätt till förhandlingar, innan arbetsgivaren fattar sitt beslut.

  • Om de lokala parterna inte kan enas om hur tillämpning av lagen ska göras har arbetsgivaren att följa den den fackliga organisationens tillämpning i avvaktan på tvistens slutliga lösning, d v s den fackliga organisationen har tolkningsföreträde. Detta förutsätter att tvist uppstått och att den fackliga organisationen uttryckligen åberopar tolkningsföreträde.

    Undantag
    Arbetsgivaren är inte skyldig att ge ledighet som äventyrar säkerheten på arbetsplatsen, viktiga samhällsfunktioner eller liknande. Det gäller nödsituationer, där det är uppenbar fara för skador på människor eller egendom.

Sidansvarig: Paupuintranat
Senast ändrad: 1 juni 2022